Sirap hos Ville

Kunskapsfrämjandet
Idag blir det ett annorlunda reportage i kunskapsfrämjandet.
Ville Vessla vill nämligen bjuda sina läsare på ett alldeles extra roligt och intressant reportage.
Idag är det Stridsvagn S som avhandlas. Stridsvagn S var en svensk stridsvagn som togs ur bruk kring 90- talet. Stridsvagnen togs i bruk skiftet kring 50- 60- talet.
Repotaget är hemtat från SVTs Trafikmagasinet.
Test av Stridsvagn S
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
(Trafikmagasinet 1986)
Källa: http://svt.se/svt/articles/2200-2299/2240/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stridsvagn_S
Retarder
Ville Vessla har fått kritik för att han enbart har använt wikipedia som källa för kunskapsfrämjandet. Nu går Ville Vessla till botten med den kritiken, och går istället till en primär källa. I detta kunskapsfrämjande blir det Scanias tillsatsbroms retardern som uppmärksammas.
Mycket nöje.

Scanias hydrauliska retarder är en tillsatsbroms som verkar direkt på drivaxeln.
Över hälften av alla Scanialastbilar som säljs i Europa utrustas med detta tillval.
Scania Retarder är mekaniskt integrerad med växellådan och interagerar elektroniskt med andra styrsystem i fordonet. Den senaste versionen drar nytta av CAN-buss-tekniken som används i det nya lastbilsprogrammet.
Retarderns kapacitet anpassas exakt till motorns kylkapacitet och kylningen kan optimeras med den elektriska kylfläkt som finns som tillval. Avgasbromsen är integrerad med retardern och används för att optimera bromseffekten. På lastbilar med Scania Opticruise används nedväxlingar som ett sätt att öka kyleffekten.
Retardern är en del av bromsfördelningssystemet som kombinerar samtliga bromssystem för att alltid ge föraren omedelbar och förutsägbar bromseffekt vid nertryckning av bromspedalen.
Källa: http://www.scania.se/trucks/prtserien/vaxellador/scaniaretarder/
Lusekofta
I dagens mode blogg vill Ville Vessla uppmärksamma den råcoola norska lusekoftan.
Lusekofta är en tjock stickad tröja i 100% ull som kan bäras både sommar och vinter, fast om det är sommar så svettas man som en gris, och ingen vessla med själv aktning svettas ju som en gris.
Lusekoftan har olika mönster och färger vilket gör att den går att kombinera till vilket plagg som hälst.
Lusekoftan är ett fräckt plagg som alla kan bära.
Vill du se ut som en äkta norrbagge, så klä dig i en lusekofta! Med eller utan löss.

Ville Vessla serien
Mustaschkampen
Ville vessla stödjer kampen mot prostatacancer.
Gör det du också via mustasch kampen.
http://www.cancerfonden.se/sv/Mustaschkampen/
Ville Vessla listar de bästa bensin mackarna
OKq8, halvsvenskt företag som har ur cool logga
Statoil, värsta balla oljedroppen på märket, dessutom har dom sjysta mos brickor.
Preem, vem mins inte tv- programmet Preem superstars?
Hydro, norskt företag med vikingabåt som logga.
Bilisten, finns i varje lite svensk håla. Sånt e ju bra om man behöver tanka.
Schell, urgammalt företag, nästan som t-rex.
Resten, ja alla dom som jag inte nämnt.
Födelsedags hälsning
Ville vessla känner sig lite smått elak just nu.
Det är på grund av att bara EN av alla er läsare har fått en födelsedags hälsning.
Om nu någon annan eller samma person skulle vilja få sin födelsedag eller någon annan stor dag uppmärksammad, är det bara att skriva upp namn, och dag att gratta samt vad som ska firas.
Stort grattis i efter skott till alla er som jag kanske missat.
Med vänlig hälsning: Ville Vessla
Kragspegeln
Ville vessla har idag bestämt sig för att uppmärksamma militärens snygga och sexiga halls boning, kragspegeln.
Kragspegeln är ett utmärkt sätt för dig som vill verka se rå och tuff ut att ha.
Kragspegeln är en tygremsa som är avlång som man fäster på kragen precis som sold.f s snygga bild visar.
På kragspegeln kan du bland annat ha coola mönster, bilder eller häftiga färger. Kragspergeln går utmärkt att göra själv om man har lite tyg över.
The Hellacopters

The Hellacopters var ett svenskt rockband som bildades 1994.
När Hellacopters bildades var de inspirerade av det sena 1960- och 1970-talets protopunk/garagerock och framförallt av banden Kiss, The Stooges och MC5. Inte bara musikaliskt utan även nästan hela scenshowen kommer från dessa rockband. The Hellacopters sägs tillsammans med det norska bandet Gluecifer vara bandet som fört tillbaka garagerock'n'rollen/protopunken till Sverige. Gluecifer och The Hellacopters samarbetade mycket under de tidiga åren och har givit ut två splittalbum tillsammans.
Den 13 oktober 2007 meddelades via ett pressmeddelande på bandets webbplats att de skulle splittras. De ville först släppa sitt sista studioalbum och göra en sista turné i Europa och Skandinavien. Bandets fyra sista spelningar skedde på Debaser i Stockholm den 25 och 26 oktober 2008, samt sändes live från deras MySpace-sida.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hellacopters
Grattis på 22års dagen! Lejonstrand!

Mode Vesslan

Sydvästen kan vara det mest underskattade klädesplagget som finns. Därför vill Ville vessla nu uppmärksamma alla er läsare om detta fantastiska klädesplagg som är en mössa som faktiskt står emot väta. Sydvästen är mest känd från fiskare. Tänk er själva se ut som en riktig fiskare med riktig sydväst på huvet, det vore väll något va?
RÄDDA LICHTENSTEIN!
Alla vet vi att finanskrisen slår skoningslöst fram över världen, olika länder står till randen till konkurs. Ville vessla vill nu att du hjälper honom med att rädda Lichtenstein.
Ställ upp i Lichtenstein hjälpen du också!
Lichtenstein är ett en av de få länder som inte har gjort något ont eller bidragit till något bra till världen.
Dalahästen i kunskapsfrämjandet
En dalahäst är traditionellt en rödmålad, stiliserad trähäst som numer tillverkas framför allt i Nusnäs, Mora, i Dalarna. Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Förutom i rött förekommer den nu också i alla tänkbara grundfärger. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller blymönja som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln.
Den har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak täljd i hemmen. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning.
Gårdfarihandlarna tog med hästarna i sortimentet. Mycket vackra hästar av hög kvalitet tillverkades under 1800-talets slut samt 1900-talets början i Risa, Bergkarlås och Vattnäs. I Nusnäs var den mest kända täljaren Tysk Anders Gunnarsson, även Gambel Damben kallad.
1922, 26 år gammal startade Grannas Anders Olsson sitt företag i familjens bagarstuga. Anders var den äldste av 9 syskon och Nils och Jannes Olsson var vid företagsstarten 9 resp 7 år gammal. Det hände att de vid skoldagens slut hjälpte sin äldre broder. 1928 grundade de Nils Olsson Hemslöjd.
Vid världsutställningen i New York 1939 fick Dalahästen representera Sverige, och har sedan dess varit en ofta använd symbol för landet. En tre meter hög Dalahäst skickades över till New York och nära 1000 kg små Dalahästar såldes i souvenirbutiken.
Världens största dalahäst finns utanför Avesta. Den är 13 meter hög och invigdes 1989. I Dala Järna Konstgård fanns tidigare ett dalahästmuseum, som 2005 såldes till Dalarnas museum. Dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper vid Sverigebesök, och bara i Nusnäs säljs dalahästar för 24 miljoner kronor per år. Tomas Holst tillverkade den minsta dalahästen som var 3,7 mm hög och 3 mm lång.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dalah%C3%A4st
Ville Vessla vesslan korad.
Omröstningen är klar. Resultatet angående ny eller gammal vessla blev fördel den nya.
Anledningen kommer att gå efter Pelles citat. " Ser lätt bättre ut! Mindre, ursäkta ordvalet, bajskorvskänsla, hehe." Ville vessla utgår från att han menar att den gamla vesslan hade bajskorvsutseende. Om Pelle nu har haft den nya vesslan i avsikt ber vi honom att meddela detta då det ger nya förutsättningar för Ville Vessla omröstningen.
Ville Vessla tackar alla som har vart med och tyckt.
Stort tack!